Från stressad företagare i Göteborg till avslappnad hälsocoach i Nyland🙏🏻

1991- köpte jag och en kollega Sveriges äldsta blomsterbutik anno 1879, Beyers Blomsterhandel. Den låg i Brunnsparken mitt i Göteborg.

Med en ekonomisk utbildning i ryggsäcken satte vi igång och under tiden tog jag min gesällutbildning som florist. 

Jag bodde mitt i centrum, och jobbade mycket. Hann inte med vare sig längre relationer eller vänner. Prioriterade jobbet i alla lägen, ingen semester, ingen hobby(älskade ju blommor så det blev min hobby).

När vi bytte lokal samt datasystem och kassa, jobbade jag många nätter. Inredde och möblerade, samt designade arrangemang, exponering och inköp. Det blev långa nätter då jag endast sov på en låda i ett par timmar för att åka ner till Partihallarna 04.30 för att handla varor. Detta pågick i över ett halvår.

Mentalt brakade jag ihop i samband med att min farmor gick bort och samtidigt upptäckte att en anställd(som jag gjort så mycket för och trott på i alla lägen), stal stora summor i butiken. Jag upplevde en stor förtroendekris och när jag förstod anledningen till varför jag under 2 år kämpat i motvind med ekonomin, blev jag delvist sjukskriven. Jag var fullständigt utmattad(men som egen företagare, täckte inte ersättning upp för extra anställda jag fick ta in). Stressen blev ännu mer påtaglig och jag fick minnesförluster, tills jag en dag stod och gallskrek, mitt på Avenyn...

Det var ett moment 22… Jag visste inte hur jag skulle komma ur allt.

Gick till en kognitiv terapeut, Lennart. Där fick jag gråta, älta, analysera, fundera… Det som gick som en röd tråd i min terapi var bristen på tid. Klockan var min ovän, tiden piskade mig, alla deadlines triggade igång hjärtklappning. Jag trodde helt allvarligt,  att den enda utvägen var att hoppa i kanalen. Då skulle jag iallafall komma loss från tillvaron som kändes som ett fängelse, en återvändsgränd som inte gav några öppningar, några flyktvägar. Allt runt omkring mig, stress, oärlighet, krav, okänslighet, gav mig sömnlösa nätter. Detta drog mig ner i ett mentalt kaos. 

Jag höll ställningarna utåt och var en glad, social, kreativ företagare med tusen järn i elden. Jag var engagerad i Marknadsföreningen i Göteborg, kvinnliga nätverk, Rotary City i Göteborg… allt för att hela tiden vara med, hänga kvar, marknadsföra mig själv, butiken etc. 

En sommar kom vändningen. Jag träffade Peter från Sollefteå när jag och en väninna semestrade på Österlen. Insåg direkt att jag behövde ett inre lugn, kanske lösningen låg i att verkligen försöka jobba på ett förhållande? Blev gravid och vi flyttade ihop inom 3 månader. I detta läge ställdes allt på sin spets;

-Jag kan inte jobba lika mycket

-Vill kunna vara mamma

-Vill kunna ha tid för relationen

Under denna tid gick jag igenom en förhandling med fastighetsägaren till butiken, de ville höja hyrorna, men då jag inte mäktade med mer, ville de säga upp kontraktet. Jag lät dem köpa ut mig och hittade en ny lokal, denna gång vid hamnen. Nu blev jag en butik bara för företagen vid "Läppstiftet".

Nu i efterhand undrar jag varför jag inte fattat ett annat beslut. Varför tog jag inte pengarna och lade ner butiken, nu när jag ändå fick möjligheten(om annat för min hälsas skull). Rädslan hindrade mig till att tänka klart;

-Rädsla för att misslyckas; Att jag, av alla, inte kan axla sveriges äldsta blomsterbutik, utan måste lägga ner den. 

-Rädsla över att mista identiteten; Vem var jag utan butiken?  

-Rädsla över det okända; Hur skulle jag fortsätta?

Fortsatte dock, men i mindre skala, med färre anställda, inte lika långa öppettider, och mer pengar kvar resultatmässigt… Men stressen fanns kvar. Jag jobbade nästan lika mycket som förut…mådde mentalt sämre och sämre, samt insåg att tiden för min familj inte räckte till. 

Min dotter blev "pappig", vi kunde inte ta någon semester och fritiden var obefintlig. Nu kändes det som mitt tidigare mentala kaos närmade sig. Så jag gjorde det enda rätta utefter situationen.  Jag börjar tänka mer inåt och ställa lite frågor;

-Vem är egentligen jag, Pernilla? Och, då inte företagaren Pernilla.

-Vad har jag för erfarenheter och meriter med mig i kappsäcken?

-Vad skulle jag vilja göra innerst inne, och hur skulle förändringar kunna se ut?

-Hur känner jag mig när en eventuell förändring skett? Glad? Rädd? Lugn? Nyfiken?

Allt slutade med att jag skrev en handlingsplan, där målet var att butiken skulle säljas inom 3 månader! Och efter 3 månader var den såld.

Med min floristiska kunskap, kunde jag sedan jobba som konsult hos blomsterbutiker runt om i stan. Ett fritt och kreativt arbete. Fick även en fast anställning i en annan anrik butik, Törnrosa. 

När Peter sedan fick möjlighet att börja på Box Whisky i Bjärtrå, Höga Kusten, tyckte jag att det var en självklarhet för honom att ta jobbet. Jag var ju "fri och ledig" efter 21 år med butik, så varför inte flytta?

Så, nu är jag här i Nyland -avslappnad och med ett nytt sikte på hälsa. 

Jag lyssnar på kroppen nu. Har en stund för mig själv varje dag där jag utför mental avslappning och yoga. Tack vare detta finns det nu ett lugn inom mig jag aldrig haft tidigare. En mer avslappnad och mycket gladare Pernilla, gör min vardag så mycket lättare och mer okomplicerad än tidigare. 

Min dag är influerad av rörelse, bra mat och stresshantering. Tänker för tillfället utefter 90/10 regeln... 90 procent hälsa/10 procent "ohälsa". Man är ju människa, trots allt;) 

Hälsocoachstudier på Hola Folkhögskola samt 3-årigYogalärarutbildning, har även hjälpt mig att sätta ribban lite högre. Kan nu själv hitta "verktygen" både i maten och yogan, då jag känner dippar och motgångar i vardagen och i livet. För de finns där, jag lovar... 

Så, med den kappsäck jag har, av livets erfarenheter, är det en ynnest att få hjälpa människor med deras val i livet. Älskar att vara med och puffa åt rätt håll. Att sedan se glädjen hos de som landat rätt, är ju hur kul som helst❤️